kap4

HUR DET BLEV

Livet kan ibland bara vara underbart och härligt. Vi njuter av en vacker sommardag eller vinterdag. Vi går på konsert för att lyssna på vårt favoritband och de spelar så att huden knottrar sig. Vi blir förälskade och känner att hela kroppen fylls av värme och glädje. För att inte tala om när vi är tillsammans med kompisarna i laget. Att få lira och idrotta är bland det roligaste som finns.
Allt detta goda kan vi se som gåvor från Gud som vi får vara glada och tacksamma för. Men det finns annat vi möter i livet som inte är som Gud tänkt.Sådant som bedrövar och skrämmer. Sådant som hotar både våra liv och hela jordens framtid. Detta kan vi inte fly ifrån eller blunda inför. Vi måste våga prata om det och fråga oss varför det blivit så och om det finns en väg till förändring. I det här kapitlets avsnitt tar vi upp sådant som kommit in i Guds skapelse, men som aldrig var Guds syfte från början. 

 

badboll
IMG_9352

4.1 Störst, bäst och vackrast
– Strävan efter makt och position

”Jag är störst, bäst och vackrast”.

Så sa världens bästa boxare genom tiderna Muhammed Ali. Tänk att få vara störst, bäst och vackrast på samma gång. Det är något som många drömmer om och gör allt för att uppnå. Vanliga svenska ungdomar riskerar hela sin framtid genom att proppa sig fulla med dopingpreparat för att under några år bli bäst, störst och förhoppningsvis vackrast.

Det går knappast att läsa en tidning eller titta på MTV eller TV utan att förstå att stora bröst, ett vackert leende och en acnefri hud är det viktigaste av allt i livet. Vi blir proppade med intryck om hur vi borde vara och påminns om hur just jag är långt ifrån det ideal som råder.

Det är självklart att om jag jämför mig med David Beckham så är mitt liv ganska misslyckat. Han är gift med en Spice Girl, har en högerfot som är helt otrolig, har spelat med i några av världens bästa klubblag och varit lagkapten i engelska landslaget . Han är dessutom mångmiljonär och platsar med sitt utseende i parfymreklamen.

Jakten efter att bli bäst och ha det bäst

När vi jämför oss med andra räcker vi ofta inte till. Det är alltid någon annan som gör fler mål eller springer snabbare. Eller, det är alltid någon annan som vi tycker är vackrare eller rikare än vi.

Varför jämför vi oss så ofta med andra? Vad är det som driver oss att alltid vilja överträffa andra? För det gäller ju inte bara inom idrotten. Det är ju detta som framför allt ligger bakom våld, krig, orättvisor och svält i världen.Någon eller några skor sig på andra och så är det hela igång. Det tycks ligga i människans natur att hon vill uppåt, nå högre, bli bäst, vinna, få makt och positioner. Vi märker det under hela livet. På lekplatsen där man bråkar om vem som hade gungan först. I utbildningen där det gäller att skaffa så många poäng som möjligt. På jobbet där man hoppas få chansen till ytterligare kliv i karriär när chefen slutar. I företaget som måste höja vinsten ytterligare för att gå förbi konkurrenterna och i laget som ger allt för att besegra motståndarna.

Det är både nyttigt, roligt och spännande för oss med konkurrens när det sker på ett schyst sätt. Men ofta har det inom tävlingsidrott blivit mer allvar än lek när själviska intressen efter pengar har blivit den stora drivkraften. Därför har det tyvärr också blivit allt vanligare att man tar till fusk och fula knep för att nå framgång, inte minst på elitnivå där de stora pengarna lockar. När oärlighet, högfärd, själviskhet och ojusthet blir en del av spelet och tävlingsidrotten för att man ska bli störst och bäst så förlorar idrotten genast sin tjusning och mening.

Vem kan man lita på?

Inom idrottsrörelsen idag frågar man sig vem man kan lita på med tanke på allt fusk. Men det gäller även inom politiken och affärsvärlden, inom myndigheter som polis och militär, inom familj och äktenskap. Överallt förekommer det svek, korruption och fusk som ett resultat av strävan att vinna egen fördel och framgång. När människor vi trott på och sett upp till sviker känner vi oss besvikna och sårade. Många unga människor upplever det så idag i förhållande till vuxna och samhället. Ett egoistiskt samhälle och en värld utan tillit blir i längden outhärdligt. Lögn, svek och fusk kan aldrig leda till något gott. Tvärtom.

Högmod och svek går före fall

Bibeln säger att det som ligger bakom dessa negativa sidor hos oss människor har sin grund i det som hände då de första människorna förhävde sig och svek Gud. Bibeln kallar detta för syndafallet. När Adam och Eva åt utav frukten som ormen gav dem så var detta ett uttryck för att man mest tänkte på sig själv och ville klara sig utan Gud. (1 Mosebok kapitel 3)

Man ville i högmod själv bli Gud, störst och bäst. Inte ödmjuka sig för den som skapat dem och gett dem livet
Det var då det började spåra ur. Då kom människan ur kurs. Då började man missa meningen och målet med livet som Gud tänkt det. Och det tycks inte gå att stoppa. För många vill ju fortfarande vinna, bli bäst och ha det bäst även om det går ut över andra. Men när vi fuskar och sviker, skryter och förhäver oss eller när hela vår självbild och självkänsla hänger på vad vi lyckas prestera blir det fel. Då förfulas människan och hon blir sig själv till fall. I Bibeln kan vi läsa:

Hjärtats högmod går före fall, ödmjukhet är vägen till ära,

Psalm 18:12

Att lyckas med något gör inte någon av oss till en bättre och mer värdefull människa än någon annan. Därför hade Muhammed Ali fel när han trodde att han var bättre i Guds ögon än oss andra.

När är människan störst, bäst och vackrast?

Att kämpa för att försöka bli bäst med en attityd av respekt, ödmjukhet och ärlighet är emellertid något annat. Vi människor är alltså störst och vackrast när vi är ödmjuka och ärliga. Ödmjukhet handlar inte om att tänka smått om sig själv utan om att tänka stort om andra. Det handlar om att vara en sann och pålitlig människa. Det är att våga vara svag och beroende av Gud. Det är att veta att man har sitt värde i vem man är och inte i vad man presterar.
När Jesus ville visa vem som är störst i Guds ögon tog han fram ett barn, lyfte upp det och ställde det i centrum och sa till de vuxna:

Sannerligen, om ni inte omvänder er och blir som barnen kommer ni aldrig in i himmelriket. De som gör sig själva små som det här barnet är störst i himmelriket.

Matteus 18:3–4.

4.1

4.2 Vinnare och förlorare – En orättvis värld

I de flesta matcher och tävlingar finns det vinnare och förlorare. Lika glada som vinnarna är, lika förtvivlade och ledsna är förlorarna. De ville ju också vinna. Men så blev det inte. Dessutom är det ju så att vinnarna inte kunde vunnit om inte någon förlorade. När vi ser på hur olika villkoren är för världens invånare så kan man också tala om vinnare och förlorare. De fattiga blir allt fler och samtidigt ökar klyftan mellan den rika och fattiga världen. Man kan säga att de rika är vinnare just därför att de fattiga är förlorare. En liten del av jordens befolkning tar för sig större delen av kakan, medan de flesta får dela på en mycket liten del.

Är alla människor lika mycket värda?

Vi tycker säkert att alla människor är lika mycket värda och att var och en har rätt till ett fullvärdigt liv. Ett sådant liv innebär mat för dagen, grundläggande utbildning och hälsovård, en fredlig levnadsmiljö och ett liv i frihet. 

Men har du tänkt på att:

Vi är 6 miljarder människor på jorden. 800 miljoner av oss är ständigt hungriga, undernärda. Ändå finns det mat så att det räcker för alla att äta sig mätta.

20% av oss som lever här på jorden har 86% av alla pengarna. Det innebär att övriga 80% har det väldigt besvärligt. Tänk om vi kunde forma världen så att de fattigaste, de svagaste, de minsta kom först – istället för sist.

Räntor och avbetalningar på de fattigaste ländernas lån till de rika länderna är fem gånger större än all U-hjälp från de rika till de fattiga. Pengarna går åt fel håll – från fattig till rik istället för från rik till fattig. Detta är utsugning. Detta skapar svält, fattigdom och lidande.

Över 110 miljoner barn i åldern 6 till 11 år går inte i skolan. Bland dem som får chansen att börja tvingas 150 miljoner hoppa av innan de nått femte klass. Majoriteten av dessa är flickor. Ett vanligt hinder är att många hem inte har råd att betala skolavgiften och att barnen måste hjälpa till med familjens försörjning.

Samtidigt som en del toppidrottare tjänar 100 miljoner kronor varje år dör varje år 12 miljoner barn i utvecklingsländerna på grund av undernäring och svält. Eller ca 30 000 varje dag!!

Den här listan skulle kunna göras ännu längre. Men vi har redan fått klart för oss att situationen i världen är både fruktansvärt orättvis och samtidigt fullständigt ohållbar. Det får inte vara så här. Människor som bor i de rika länderna är förstås glada och tacksamma att man råkar vara födda bland vinnarna och får del av vinsten, men problemet är ju att det är på grund av att en så stor del av mänskligheten har det så svårt och är förlorare som andra kan vinna och ha det så bra. När man förstår det så känns det inte lika roligt att vara vinnare och det är då som det här med vilken människosyn vi har blir viktigt.

Varför denna orättvisa?

När vi läser i profetböckerna i GT förstår vi att det här med orättvisor och förtryck inte är något nytt utan fanns även på den tiden. Därför sände Gud sina profeter för att tala folket till rätta. Två av dessa profeter hette Jeremia och Amos. De såg hur Israels folk glömde de fattigas rättigheter, förvred rättvisan och använde våld. Så här sa Gud genom Jeremia:

Mitt bröst. Mitt bröst! Jag vrider mig i smärta! Hjärtat vill sprängas, mitt inre är i uppror. Jag kan inte tiga. Jag hör hornstötar och stridsrop. Katastrof på katastrof, hela landet blir härjat…
Mitt folk är dårar, de vill inte veta av mig. De är barn utan allt förnuft. De begriper sig på att göra det onda, men att göra det rätta förstår de inte.

Jeremia 4:19–22

Precis som vi förstod inte alltid profeterna varför det ofta gick bra för de orättfärdiga, medan människor som tycktes leva ett ärligt liv fick lida. Därför klagade de ibland och tyckte Gud var orättvis. Samtidigt upplevde de en trygghet hos Gud och kunde inte låta bli att kämpa för en förändring i samhället så Guds vilja skulle ske. Amos sa till folket:

Ty jag vet att era brott är många och era synder otaliga, ni som förtrycker oskyldiga och tar mutor och hindrar de fattiga att få sin rätt. Därför tiger den kloke i denna tid, ty det är en ond tid. Sök det goda och inte det onda, så att ni får leva! Då skall Herren, härskarornas Gud, vara med er, såsom ni säger att han är. Hata det onda och älska det goda, låt rätten råda då ni dömer!

Amos 5:12–15

Var med och förändra världen!

Det behövs sådana som Jeremia och Amos även idag. Människor som vägrar acceptera det som är orätt och som vägrar ge upp. Som tur är finns det också många hängivna människor som inte sitter still och låter sig nöjas med att det är som det är. De bryr sig och vill förändra och förbättra! Ofta möter vi uppmaningen i Bibeln att bry oss och engagera oss för dem som har det svårt. Jesus sa:

Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.

Matteus 25:35–36.

Jakob, som troligtvis var bror till Jesus,

skriver:

Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen, vad hjälper det då om någon av er säger: ”Gå i frid, håll er varma och ät er mätta” men inte ger dem vad kroppen behöver?

Jakob 2:15–16.

Jesu lärjunge Johannes, kärlekens apostel, skriver:

Om någon som har vad han behöver i den här världen ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?

1 Johannes 3:17

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter

FN, som bildades 1945 efter andra världskrigets slut, har 189 medlemsländer. FN:s syfte är att arbeta för fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och social utveckling. Detta stämmer väl överens med Bibelns grundvärderingar och vad kristen tro och etik står för. Om alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter måste det ske en förändring. Innan år 2015 har FN därför som mål att bl.a. halvera antalet svältande människor i världen, minska barndödligheten och se till så att alla flickor och pojkar får grundskoleutbildning.

Vad kan vi göra?

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Och det du och jag kan göra betyder faktiskt mycket för någon människa. Man kan t.ex. regelbundet ge en gåva till en hjälporganisation, ha ett fadderbarn, reagera på orättvisor och på olika sätt ta ställning för utsatta människor. Som idrottslag kan man göra en insamling och ha ett utbyte med ett lag från ett fattigt land. Kanske till och med åka och hälsa på dem och se hur de har det för att bättre förstå. På så sätt kan man få vänner för livet.

Säkert kan ni själva komma på fler sätt man kan hjälpa andra på. Det viktigaste är att man bryr sig.
Jesus sa att det är saligare att ge än att få (Apostlagärningarna 20:35). Kristen tro innebär nämligen att om du ger åt den som har litet eller inget, får du själv också mycket tillbaka. Det finns en glädje i givandet som överträffar annan glädje.

4.2
IMG_9355

4.3 Under ytan– vem är jag egentligen?

Under ytan, finns stora och små. Under ytan, finns det skratt och gråt. Det finns mycket där som händer som vi inte kan förstå, men vi hittar alltid svaren där i botten av oss själva. Under ytan.

Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där.
Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där.
Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där.
Jag vet, jag vet, jag vet.

Det skrattas och det skålas, men slutar snart i kaos. Någon sparkar och slår en stackare som är helt utan chans. Jag ser att ingen verkar bry sig, och inte heller jag. Rädslan är för stor och stark för att göra något alls. Under ytan, skäms jag för mig själv. Under ytan, bränner bilden mig.

Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där.
Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där.
Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där.
Jag vet, jag vet, jag vet. 

Jag tänker på det ofta: Om du varit min egen bror, då hade också jag förvandlats till ett monster utan ord. När jag ser all den ondska som vi människor släppt lös, det meningslösa lidandet, då har jag svårt att förstå att alla varit barn och hjälplösa nån gång, älskat utan gränser, älskat utan tvång. Under ytan, är vi alla små. Under ytan, kan en god själ förgås.

wText och melodi: Uno Svenningsson
Förlag: Chalkstripe Songs AB
(Adm. Warner/Chappell Music Scandinavia AB )

Mycket yta

I vår tid och i vårt samhälle handlar det mycket om yta. Därför dömer och värderar vi andra efter det yttre, t.ex. efter hudfärg, ras, språk, dialekt, kläder osv. Det är detta som i sin tur också leder till rasism och främlingsfientlighet. Eftersom vi blir bedömda efter utsidan spelar vi också roller för varandra. Det är det du kan visa upp som räknas. Det viktigaste är vad andra ser och tycker. Det gäller att göra bra intryck, se bra ut och göra bra ifrån sig, vara stark och tuff. Då blir man förhoppningsvis uppskattad och omtyckt. Det gäller ju att spela med i spelet. Inte visa svaghet och känslor. Vad ska andra tänka då? Att man är en mes kanske?


Vi kan se och höra hur någon blir mobbad i skolan, på arbetet eller i omklädningsrummet, men vi vågar inte säga ifrån av rädsla. Vi kan själva göra andra illa trots att vi kanske egentligen inte vill. Vi skäms över saker vi gjort men har svårt att prata om det. Även om vi gör allt för att det ska se bra ut på ytan kan det kännas tomt och ensamt på insidan. Vi kan gå omkring och må dåligt men vågar inte prata med någon av rädsla för att betraktas som konstig.

Under ytan är vi alla små

Det finns idrottsmän i Sverige som har förtrollat åskådarna med sina prestationer, konster och mål och som haft beundrare överallt. De har varit idoler för många och utåt sett varit mycket lyckade människor. Det många däremot inte känner till var den ensamhet, tomhet och vilsenhet som också var en del av deras liv och som blev ännu större efter karriären. Vem är man som idrottsperson när man inte längre är störst och bäst, hyllad och applåderad, när karriären är över och man inte är lika efterfrågad längre? Var har man då sitt värde och sin trygghet? Vad finns det under ytan?

Egentligen är det just såsom Uno Svenningsson sjunger i sin sång. Under ytan är vi alla små och har behov och känslor. Vi kan bli ledsna, sårade, besvikna, arga och trötta.Visst är det märkligt att tänka sig att alla människor som utnyttjar, stjäl, skadar, slår, mobbar, mördar och bidrar till ondskan i världen, själva har varit små oskyldiga och glada barn som lekt och drömt i livet. Vad har hänt med dem och vad bär de under ytan eftersom de gör så?

En djupare trygghet

Allt det här har med behovet av tillit och trygghet att göra, en grundläggande trygghet i vårt inre, under ytan. Att vi känner oss älskade och värdefulla, respekterade och förstådda för dem vi är. Att vi känner att vi kan lita på andra och att livet har en mening och ett hopp. Därför söker vi människor efter var vi kan få detta. Ett varmt och kärleksfullt hem kan betyda mycket för oss. Men djupast sett finns det också ett stort behov av Gud nedlagt i oss. Människan är en ständig sökare efter något som kan fylla hennes djupaste behov. Alla söker efter något mer och något bättre. Det är därför det finns så många religioner.

Bibeln säger att vi är skapade för att leva i gemenskap med Gud. Där har vi vår rätta identitet, vårt rätta sammanhang och där kommer vi till vår rätt. Precis som fågeln är skapad för luften, fisken för vattnet och masken för jorden, så är vi människor skapade för att leva i gemenskap med vår Skapare. Kanske inte så konstigt. Vi törstar efter något som bara Gud kan ge oss. Bara Gud kan hjälpa oss finna oss själva och ge oss verklig sinnesro. Det sa en känd kyrkofader som hette Augustinus redan på 400- talet:

Du, Gud, har skapat oss till dig och våra hjärtan är oroliga till dess de finner ro hos dig.

4.3
IMG_9357

4.4. Missa målet – på planen och i livet 

Den stora missen

Att missa målet i en match kommer man så småningom över, även om man kan gräma sig länge över en sumpad chans. Men att missa målet med livet låter värre. Är detta möjligt? 
Vad är det som gått så snett eftersom situationen i världen och för oss människor inte alls tycks vara som Gud tänkte från början?

Väldigt ofta kommer frågan varför det finns så mycket ondska i världen. Varför behöver så många lida? Egentligen handlar det om att vi som lever i världen bränt en gigantisk straff. Missat målet. Vi har haft och har chansen. Ändå lyckas vi inte. Det är mycket som har gått galet.
Redan i Bibelns allra första bok, 1 Moseboken, talas om hur det vackra som Gud tänkt sig med skapelsen förstördes. Detta kallas för ”syndafallet”. Människan föll alltså för det som var fel och orätt. Ordet synd heter på grekiska Hamartia och det ordet används bland annat när en bågskytt missar måltavlan med pilen. I det här sammanhanget betyder det att missa målet med livet.

Där Gud hade tänkt sig ha gemenskap med människan så har människan valt att ta avstånd från Gud. Där Gud tänkt att vi människor skulle leva i fred och kärlek till varandra har vi ofta gjort det motsatta. Detta var den stora missen människan gjorde – och gör. För alla fortsätter vi att på olika sätt missa Guds mål med våra liv när vi bryter mot kärleken och inte söker Guds goda vilja för oss. Paulus skriver:

Alla har vi syndat (missat målet) och saknar därför den likhet med Gud som vi är skapade till att ha.. 

Romarbrevet 3:23

Vi människor missar alltså något viktigt och stort om vi struntar i Skaparen och försöker leva våra liv utan honom. Att inte tro på Jesus är att inte tro på den sanna kärleken. Det är att missa något värdefullt och livsavgörande.

Att bli bortdribblad och lurad på fotbollsplan känns retsamt. Men att bli bortdribblad på vad själva livet går ut på är värre. Så kan vi t.ex. få för oss att tro att den verkliga lyckan främst ligger i mycket pengar, dyra bilar, båtar, hus etc. Men Jesus säger:

Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men måste betala med sitt liv? Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv?

Matteus 16:26

De stora konsekvenserna

Men det är inte bara vi människor som missat målet med våra liv när vi övergett Guds vilja och väg, utan Bibeln berättar att vi har även dragit med oss hela skapelsen i lidande och fördärv. De miljöhot som idag vilar över hela vår planet, skrev Paulus för längesedan om:

Allt skapat har lagts under tomhetens välde, inte av egen vilja utan på grund av honom som vållade det, men med hopp om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas. Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor.

Romarbrevet 8:20–21

Även naturen har alltså rubbats och kommit ur balans. Miljöförstörelse, ökenutbredning, översvämningar, växthuseffekt, jordbävningar är ett resultat av människans egoistiska handlande. Avgaser, oljeutsläpp och giftbesprutning är några av de saker som skadar miljön och som får så stora konsekvenser. Tomhet och lidande har alltså kommit in i Guds goda värld på grund av människans synd. Den allra yttersta konsekvensen är döden. Bibeln säger att syndens lön är döden (Romarbrevet 6:23) och ordet död betyder bl.a. skilsmässa. Vi människor får bittert uppleva att detta är sant, för är det något vi har gemensamt så är det att vi kommer att dö. Vår stora sorg och rädsla är att vi vet att vi en dag måste skiljas från varandra och detta livet.

Missa inte målet!

Att leva är detsamma som att ha gemenskap med Gud och varandra. Det var målet. Att dö är detsamma som att skiljas från Gud och varandra. Det är missen och det vill inte Gud. Han vill att vi ska ha evigt liv och evig gemenskap. Är det möjligt för oss människor att börja om igen, att ställa in siktet på målet på nytt och komma rätt? Lite längre fram ska vi se att det är det. 

4.4

4.5 Brottningskamp – vem kan förstå hur jag har det?

Mikael Ljungberg var en av de främsta idrottare Sverige haft genom tiderna. Han vann både VM-guld och OS-guld i brottning. Att se honom brottas var att se en verklig kämpe och fighter. Mikael var inte bara en stor förebild på brottarmattan utan även bredvid. Där stod han upp och kämpade för de goda värdena i livet. För betydelsen av respekt, vänskap och alla människors lika värde. – Samtidigt utkämpade han själv en annan brottningskamp inom sig som inte många kände till.

Att brottas med livet

Det är inte bara på mattan man kan brottas. Vi människor gör det varje dag på andra sätt. 
Vi brottas med problem och bekymmer, med meningen med livet, med tvivel, med ensamhet och vilsenhet, med ondska och död. Många kämpar dessutom ur underläge. Livet tycks ha varit tufft och orättvist mot dem. Så här kan brottningskampen se ut för några unga människor:

Lisas lillasyster fick cancer

och dog för ett år sedan. Hon saknar henne väldigt mycket och tycker det är jättejobbigt. Hon har så många frågor. Varför just vi? Hon var så ung? Var finns hon nu? Är allt bara slut? Finns Gud och var fanns han i så fall när detta hände? Lisa brottas med sin frågor.

Peters föräldrar är skilda.

Han bor hos sin mamma. Pappa, som nu träffat en annan kvinna, träffar han varannan helg. Men han tycker det är jobbigt. Varför kunde de inte fortsätta tillsammans? Han behöver dem lika mycket. Han älskar dem lika mycket. Varför gifte de sig, fick barn och sedan tog allt bara slut? Varför älskar de inte varandra längre?

Philips största intresse är idrott.

Han spelar både fotboll och innebandy. Skolan är jobbig så han skulle vilja satsa allt på idrotten och kanske en dag bli proffs. Men han platsar inte alltid i laget och det gnager på självförtroendet. Varför lyckas inte han? Varför tycker tränarna att andra är bättre än han? I skolan händer det att andra retar och mobbar honom och det har även hänt i laget ibland. Då sluter Philip sig inom sig själv och blir ledsen. Är jag verkligen så dålig?

Dragan är kosovoalban.

Hans familj flydde till Sverige när kriget härjade som mest i forna Jugoslavien. De fick uppehållstillstånd men har haft svårt att anpassa sig till det svenska samhället. Och han har så många hemska minnen från kriget. De kommer till honom på nätterna i mardrömmar. Han känner sig rotlös och hemlös trots att de har det bättre materiellt sett här. Han känner sig utanför i skolan och har ibland blivit mobbad av andra elever för att hans utändska brytning. Dragan undrar vad det ska vara för mening att leva när det ska vara så här. Varför är en del så stygga och onda? Vad ska jag göra med mina hemska minnen och min ångest?

Maria är ung och snygg.

Killarna tittar eftertraktande på henne. Men de känner henne inte. De vet inte vad hon bär i sitt inre av sår. Ända sedan Tina var väldigt ung har hon blivit utsatt för incest av sin pappa flera gånger. Detta har fullständigt rivit upp hennes inre värld. Hon vill tycka om sin pappa och ändå hatar hon honom för vad han gjort. Kommer hon någonsin att kunna lita på någon kille eller man? Vågar hon tro att han inte bara vill utnyttja henne? Vågar hon någonsin släppa någon nära?

Lotta tycks vara en glad tjej i skolan.

Men hon vill inte gärna att kompisarna skall följa med henne hem. Ingen förstår varför, men Lotta vill inte att de skall se hur de har det där hemma. Hennes pappa har nämligen problem med alkoholen. Ibland när han är full och berusad blir han bråkig, stökig, stygg och brutal både mot henne och mamma. Det är både pinsamt och hemskt. När kompisarna skämtar om hur häftigt det är att bli full, har Lotta svårt för att skratta. Hon vet hur ”häftigt” det kan vara.

Martin är uppvuxen i en välbärgad familj.

Hans äldre syster har redan flyttat hemifrån. Både pappa och mamma satsar allt på sina karriärer och är därför nästan jämt upptagna. De är aldrig hemma så han kan få hjälp med läxorna. Ändå vill de att Martin också ska bli duktig och framgångsrik och tjatar därför ständigt på honom att han måste jobba mer. Martin kämpar men tycker att han aldrig räcker till eller duger. Bara om han lyckats med något riktigt bra någon gång kan han få lite beröm. Martin känner sig ensam, det är ingen som verkligen bryr sig om hur han mår. Ibland har han tyckt att det nästan vore bättre om han inte levde. Det spelar ju ändå ingen roll.

Någon som förstår

Vad ska man göra med sina besvikelser och jobbiga upplevelser? När man känner sig som en förlorare? När man har svårt att tro på sig själv? När livet gjort mig illa? 
Finns det någon som kan förstå hur Lisa, Peter och de andra har det? Någon som kan hjälpa på något sätt? Någon som förstår hur jag har det och som jag kan lita på?

Någon som ger hopp

Bibeln är realistisk och skildrar det mänskliga livet lika naket och brutalt som det många gånger är. Här finns ingen skönmålning eller något utslätande för att det ska se bättre ut än det är. Därför möter vi där människor som precis som vi brottas med olika saker i livet. Människor man kan känna igen sig i.

I Gamla Testamentet berättas det om Jakob som faktiskt handgripligt gör upp och brottas med Gud efter att ha varit på flykt från en mängd lögner under hela sitt liv. (1 Moseboken kap. 27–35)
Vi kan läsa om Job som brottas med frågor om lidandet efter att ha förlorat hela sin familj och allt han ägde. Varför får en god människa lida, var hans stora fråga (Jobs bok).
Vi möter också David som brottas med sin skuld och sitt dåliga samvete efter att ha varit otrogen och legat med en annan mans hustru och sedan sett till så han dödats (2 Samuelsboken kapitel11–12, Psalm 51).
I de fyra evangelierna i Nya Testamentet finner vi Tomas som brottas med sina tvivel och Petrus som brottas med sin feghet. Den kloke Nikodemus grubblar mycket på andliga frågor, Sackaios kämpar med sin girighet och en kvinna som många gånger svikits av olika män brottas med sin självkänsla och tillit till hela livet.

Det som alla dessa har gemensamt är att de stött på motstånd och problem i livet, men också att de inte gav upp. De fann att de inte var ensamma i sin kamp, det fanns någon som lyssnade och förstod, en som med sin närvaro både utmanade dem och gav nytt mod och hopp.

Vem ska man vända sig till när man har det jobbigt?

När vi människor kämpar och brottas med olika saker behöver vi ha någon vi kan vända oss till. Någon vi kan lita på. Kyrkan vill vara en sådan plats, där det finns människor som vill lyssna på dig och bry sig om dig. En som vi alla alltid kan vända oss till när vi är ledsna, oroliga och rädda är Gud som säger: 

Ropa till mig när du är i nöd, jag skall rädda dig och du skall ära mig.

Psalm 50:15

4.5

4.6 Motståndet – varför all denna ondska?

Det går självklart att diskutera vem som är världens tuffaste fotbollsspelare genom tiderna. Många skulle lägga sin röst på Vinnie Jones. Han spelade under många år i Wimbledon i Premier Leauge. Han är den enda spelare som blivit utvisad innan det ens gått 30 sekunder av en ligamatch då han kapade benen på en motståndare. Undra på att motståndarlagets spelare var vansinniga. 

Motstånd i livet

Även i livet möter vi motståndare som tycks vilja sabotera för oss. Döden är en sådan motståndare som ingen av oss gillar men som vi alla är underlägsna och inte rår på. För varje dag som går kommer vi alla ett steg närmare döden. Det kan tyckas väldigt pessimistisk att tänka så. Skall man någonsin vinna behöver man tänka positivt. Men hela vår omgivning gör allt den kan för att förneka att vi en dag kommer att dö. Kanske det beror på att det finns en rädsla för döden. Finns det någon som är starkare än döden?

En annan motståndare är det som vi tidigare berört och som Bibeln kallar synd. Det handlar om människans benägenhet och förmåga att göra det som är orätt och ont och som ofta tar sig uttryck i egoism. Detta är också en stark motståndare som inte är så lätt att tampas med för någon av oss. Trots att Guds vilja är det bästa vi kan tänka oss så är vi människor så försvagade genom synden att ingen av oss klarar av att helt leva upp till den. Även om vi innerst inne vill det goda blir det inte alltid så. Vi kan känna igen oss i det Paulus skrev: 

Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, de gör jag.

Romarbrevet 7:19

Att det blir så här ibland beror på att vi i vår mänskliga natur inte är så starka så att vi enbart förmår göra det goda. Finns det någon som kan rå på synden?  

En tredje motståndare och egentligen den som ligger bakom alltihop är djävulen. Ja, Bibeln menar att det faktiskt finns en personlig ondska som härjar i världen och som vill påverka och styra oss människor. Att ondskan är en grym verklighet är ju inte svårt att konstatera. Men den utstuderade grymma ondskan har vi ibland ändå svårt att fatta och tro på. Men den finns mitt ibland oss och vill få oss i sitt grepp. Jesus liknade ondskan vid en ovän eller tjuv som till skillnad från honom är ute efter att ta. Jesus sa: 

Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd.

Johannes 10:10

Tjuven vill alltså ta ifrån oss det goda liv Gud vill vi ska leva. Han vill plocka oss på människovärde, sanning, kärlek och hopp. Han vill få oss att förgöra varandra. Den viktiga frågan för alla oss människor är därför:
Finns det någon som är starkare än djävulen och kan sätta ett stopp för ondskan i världen? 

Hur sprider sig ondskan? 

Det som kanske kan förvåna oss är att det ofta är genom vanliga människor som du och jag som till det yttre ser trevliga och snälla ut, som ondskan på olika sätt sprids

Genom människans tankar

Ondskan kan komma in i våra tankar. De kan fyllas av högmod, avundsjuka, bitterhet, begär, kyla och hårdhet. Våra tankar kan fyllas av fördomar och vi kan få för oss att vissa människor är sämre och inte lika mycket värda som andra på grund av att man har annan hudfärg eller kommer från ett annat land. Vi kan få i tankarna att göra det som är orätt, att stjäla, ljuga eller skada någon vi tycker illa om. Vi kan känna ilska och hat och det vi känner är inte lätt att dölja, det märks i vår blick och i vårt hjärta. Det mörknar och varken vi själva eller andra mår bra av det. Det påverkar vår omgivning.
Det första Jesus därför säger till människor när han kallar dem in i hans vilja och rike är: 

Omvänd er 

Matteus 4:17 

Det betyder att ändra sinne, att tänka om.

Genom människans ord

Vår tunga och våra ord har stor makt. En människas ord kan stå både i det godas och ondas tjänst. Vi kan använda dem till att läka och uppmuntra människor men också till att såra och döda. Att mobba handlar just om att slå och göra illa någon annan med ord. Vad händer i dig själv när någon säger något elakt till dig? Visst gör det ont!? Vad händer i andra när du säger något elakt? Samma sak!

Vi hör svordomar varje dag och kanske slinker det ur dig också ibland när du vill avreagera dig. Men kan svordomar skada och ha en förråande inverkan på oss? Varför hänvisar många av svordomarna som ofta används till ondskan?

Vad betyder de egentligen?
Ordet djävul betyder den som splittrar och trasar sönder. Med andra ord precis vad han vill.
Ordet satan betyder motståndare. Han är Guds och människans motståndare och inte vår vän.
Ordet helvete var namnet på en plats i utkanten av Jerusalem på Jesu tid där man slängde skräpet som skulle brännas upp, det som var värdelöst. Där förekom också människooffer.
Det händer också att man använder olika könsord på ett nedlåtande sätt och det kan både vara kränkande och förnedrande. Det är alltså viktigt att vi tänker på vad vi säger och vilken inverkan det har på andra.

Att såra och splittra och få andra att krympa som människor och känna mindervärde genom det vi säger är att använda orden i ondskans tjänst.

Genom människans handlingar

Vi ser rubrikerna som uttrycker ondska i handling dagligen i våra tidningar. Rubriker om krig, våld, misshandel, våldtäkt, slagsmål, knivdråp, tortyr, terror, skottväxling, bomber etc. De flesta människor vill ju inte att detta ska finnas och ändå är det en skrämmande verklighet. Men även uteblivna handlingar på grund av likgiltighet och kärlekslöshet kan vara ett uttryck för en slags ondska. Genom att inte göra något visar man också vem man är. 

Vad ska man göra?

Inför allt det onda känner vi oss oftast små och hjälplösa. Men Bibeln har goda nyheter om att det finns någon som är starkare än både döden, synden och djävulen. Det ska vi tala om i kapitel 5. Bibeln har också goda råd att ge oss om hur vi ska förhålla oss till det onda.

Er kärlek skall vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det goda…Löna inte ont med ont…Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och kommer an på er.

Romarbrevet 12:17, 18, 21

4.6

4.7 Drömmen lever – Om något bättre

Vi är ganska många som stått där på garageuppfarten och spelat tennis med oss själva och drömt om att vi befann oss på centercourten i Wimbledon inför det avgörande gamet som vi självklart lyckas vinna efter ett hopplöst 0-40 underläge. Kanske du på samma sätt tittat ner i skidbacken och tänkt att nu skall konkurrenterna allt se upp, Linsey Vonn eller Anja Pärson är på väg. En gång i tiden så drömde Anja på samma sätt att bli lika bra som Ingemar Stenmark. Tänk vad viktigt det är att drömma.

Att ha drömmar

Den som idrottar drömmer ofta om att bli lika bra som någon av sina idoler. Duktiga idrottsmän får ofta många ungdomar att börja drömma om att också bli framgångsrika idrottare.
Andra drömmer om att bli popstjärna, modell eller att helt enkelt bli lyckligt gift och få barn. Någon annanstans på jorden handlar drömmen om det som vi i Sverige kanske anser självklart, som att äta sig mätt eller skaffa sig en utbildning.

Drömmar är viktiga. De ger oss en riktning. De stärker vår kämpaglöd och vilja. De får oss att hålla ut när vi egentligen ville ge upp. Ibland blir de verklighet. Men då är det sällan just som vi drömt ändå. Verkligheten är ibland bättre, men oftast annorlunda än drömmarna. Och ibland krossas våra drömmar. Så ont det gör. Så förtvivlat ont det gör! Jonathan Edwards var en fenomenal trestegshopparen. Under friidrotts-VM i Göteborg 1995 samlades troende idrottsmänniskor till andakt varje dag. Och varje dag bad han: Om vi vinner eller förlorar, Gud, låt det ära dig! Det betyder att oavsett om våra drömmar går i uppfyllelse eller krossas så ska vi låta det ännu mer få göra oss till dem Gud tänkt oss att vara, sanna människor. 

Den stora drömmen 

Vi människor har också gemensamma drömmar.Inte minst drömmer vi om fred på vår jord. Att våldet, ondskan, orättvisorna, lidandet någon gång skall ta slut. Ingen har väl uttryckt detta bättre än Martin Luther King, den färgade baptistpastorn, människorättskämpen och nobelpristagaren som på 1960-talet gav många mod att kämpa för alla människors lika värde och bekämpa rasism och orättvisor. Han höll många uppmärksammande tal som gått till historien. Bl.a. sa han:
Mörker kan inte driva ut mörkret, det är bara ljus som kan göra det. Hat kan inte driva ut hat, det kan bara kärlek göra.

I hans kanske mest välkända tal med de klassiska orden ”I have a dream” känner många igen sina djupaste förhoppningar. Hans dröm gällde frihet och rättvisa. 1968 blev han brutalt mördad därför att hans motståndare inte ville acceptera det han kämpade för. För många andra var hans död en stor tragedi. Drömmen tycktes gå i kras. Vi är många som drömmer om ett bättre liv och en bättre värld. Men är det en illusion, en omöjlighet? Varför tycks de flesta försök misslyckas? Klarar vi inte av det själva? Hur ska det gå till? Hur ser vägen till framtid och hopp ut? Vem kan staka ut vägen?

Bibeln pekar ut vägen

Redan i Gamla Testamentet kan vi se och läsa om hur drömmen om en fredens värld levde. Och inte bara det, man anade och såg också hur vägen dit såg ut. Profeten Jesaja skrev omkring 700 år f.Kr. om att det en gång ska bli fred och då ska glädjen bli stor.

Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram. Du låter jublet stiga, du gör glädjen stor. De gläds inför dig som man gläds vid skörden, som man jublar när bytet fördelas. Oket som tyngde dem, stången på deras axlar, förtryckarens piska bryter du sönder, som den dag då Midjan besegrades. Stöveln som bars i striden och manteln som fläckats i blod, allt detta skall brännas, förtäras i eld.

Jesaja 9:2–5

Men hur ska det gå till? Hur ska freden bli möjlig? Jesaja fortsätter:

Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, evig Fader, Fredsfurste. Väldet skall bli stort, fredens välsignelser utan gräns för Davids tron och hans rike. Det skall befästas och hållas vid makt med rätt och rättfärdighet nu och för evigt. Herren Sebaots lidelse skall göra detta.

Jesaja 9:6–7

Detta bibelord har den kristna kyrkan genom historien tolkat som en Guds hälsning om att han tänker gripa in i historien och öppna väg för försoning, fred och hopp på ett förunderligt sätt. Ett barn med gudomlig härkomst ska födas till vår jord. Ett barn som ska komma med räddning till världen och som ska styra våra fötter in på fredens väg (Lukas 1:79). Det är denna händelse vi firar och sjunger om varje jul.

4.7